måndag 10 april 2017

Not Ready to Make Nice

I dag var jag ute i Stockholms innersta för första gången sen terrorattacken i fredags.
Jag hade hoppats att jag inte skulle känna oro och rädsla men det gjorde jag.
Sen när jag kom hem blev jag förbannad i stället. Ska jag inte kunna njuta av att strosa i innerstan i sommar, eller av en konsert på Grönan utan att känna mig rädd?

Även om jag inte känner någon som dog eller skadades i terrorattacken så känns det personligt. En terrorist har våldfört sig på min stad och det är fan inte okej!

Av allt att döma har polisen och övrig räddningstjänst, som nästan alltid, gjort ett fantastiskt jobb. Alla heder åt de kvinnor och män som varje dag sliter ut sig och riskerar sitt liv för att andra ska kunna känna sig lite tryggare.

Såg två poliser med förstärkningsvapen i Kista Galleria och jag hoppas få se dem där betydligt oftare.

Tycker dock att det är väldigt frustrerande att vid nästan alla terrorattentat som skett i Europa på senare tid så har gärningsmännen varit kända av polisen på ett eller annat sätt.
Det måste tillsättas mer resurser för att kunna hålla koll på och vid behov låsa in folk. Det är fan inte rimligt någonstans att en person som sympatiserar med IS, har gillat bilder från terrorattentatet i Boston och blivit nekad uppehållstillstånd kan gå fritt på våra gator och lyckas utföra ett terrordåd.

Jag är också olidligt trött på de som på grund av sin egna politiska agenda nästan är glada över att attentatet hänt och gör allt för att sprida oro och hat på socialmedier. Det är inte konstruktivt alls.
Att vi ska känna hat, oro och rädsla är precis det terroristerna vill. 

Sist men inte minst alla styrka till de som personligen drabbades av attacken i fredags.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar